(P) är är anvisningar till personer som jag lagt till.

  

Bergsmansgården
V Å T S J Ö T
 O R P
i Karlskoga

Bidrag till gårdens och dess ägares historia under 300 år av
A. G. Petersson
Redaktör

  

Förord.

Varm kärlek till min hembygd, Karlskoga bergslag, är anledningen till att jag med detta lilla arbete velat förverkliga en länge närd tanke att som ett ytterligare bidrag till densammas intressanta historia från trycket utgiva efterföljande anteckningar om en gammal bergsmansgård och dess ägare från äldsta tider intill nutiden. Att vid valet av gård lotten råkat falla på just Våtsjötorp, beläget i en avlägsen utkant av den vidsträckta församlingen, beror bl. a. på den ytterst sällsynta omständigheten, att den nedre gården av nämnda hemman, som före år 1866 varit bebodd av två åboer, ända från dess första upptagande av skogsroten i slutet av 1500 eller början av 1600-talet hela tiden under 10 generationer gått från far till son. Det är ett särdeles vackert släktdrag, att ättlingarna av den första nyrödjaren här inne i den djupa skogen vid gränsen mellan Värmland och Närke alla under tidernas lopp hållit hemtorvan och den fäderneärvda gården så kär och velat på bästa sätt genom träget arbete förkovra det arv de av sina förfäder haft förmånen mottaga.

Kristinehamn i januari 1926.

FÖRFATTAREN.    


AFFÄRS & REKLAMTRYCKERIET
KRISTINEHAMN 1926


 

 

Bergsmansgården Våtsjötorp.

I östra delen av Karlskoga nära gränsen mot Knista församling i Närke ligger den s. k. Våtsjön. Vilket år den på dess norra strand belägna och efter denna sjö benämnda bergsmansgården 1/4 mtl
Våtsjötorp upptogs av skogsroten, har förf. icke lyckats utröna, trots att mycket forskningsarbete för saken blivit offrat. Säkert torde få anses vara, att den allra första bebyggelsen ägt rum i slutet av 1500- eller i början av 1600-talet.
I officiella handlingar förekommer gårdens namn första gången i en i Kammararkivet i Stockholm förvarad "Längd på boskapen uti Karlskoga socken, skrifwen den 16 April anno 1626". Under rubriken "Kronohemman, arf och egit" nämnes "Peder i Valsjötorp: kor 4, gwiga 1, gl. får 3, u. får 3". Denna korta anteckning tyder på att odlingen av den stenrika jorden vid denna tid var påbörjad och att densamma ännu icke fortskridit så långt.
Den äldsta mantalslängden för Karlskoga, "Längd på manfolk och gwinfolk, som komne äro till sine tolfte år, skrifwet den 20 Februari anno 1628", upprättad med anledning av riksdagsbeslutet år 1627 av dåvarande kyrkoherden Jakob Jonas, upptager: "Peder i Wåtsjötorp 4" (Personer)

Sannolikt hade makarna två barn. Uppenbart är att dessa nyrödjares liv här i ödemarken varit mödosamt, ehuru de icke i skrift för efterkommande skildrat nybyggarelivets många mödor, besvärligheter och försakelser. För sitt här i det tysta och obemärkta utförda storverk äro de dock värda efterkommandes varma tack.
I vilken omfattning nybyggareverksamheten under den första tiden fortskred, därom saknas naturligtvis uppgifter. En sägen förmäler, att den första nyrödjaren här skulle ha varit en fiskare från Närke och att denne började sitt odlingsarbete vid det nuvarande torpet Sundet i den natursköna sluttningen på Våtsjöns strand. Detta tyder på att han hade ett öppet öga för naturens fägring i ödemarken, såvida icke närheten av fiskevattnet var den utslagsgivande faktorn vid valet av boplats.
Söder om gården slingrade sig den gamla, krokiga, smala och backiga kungsvägen mellan Kristinehamn och Örebro fram före år 1868, vilket år den nya, mera jämna vägen, som förlades norr om gården, blev färdig och genom vilken dennas värde ansenligt höjdes.

Få gårdar i dessa trakter av Värmlands bergslag kunna tävla med denna ifråga om vacker och ofördärvad natur. Motstycke kan knappast uppsökas. Man mötes här av en naturidyll av första klass. Från den övre gårdstomten på denna högplatå ovan Valåsen har man en hänförande och vidsträckt utsikt över trakten.
De generationer, som i denna vrå av världen levat, verkat och avlöst varandra, finna vi i följande utredning.

Tab. 1.

(P57)Peder. Hans fullständiga namn är obekant. Att denne Peder och hans hustru, vars namn och härstamning det icke varit möjligt att utforska, varit de, vilka i början av 1600-talet började upptaga gården Våtsjötorp, styrkes till fullo av en uppgift å sid. 23 av den vid Karlskoga häradsrätt vid tinget 1673 31/5 förda domboken, som förmäler, att föräldrarna till en där omnämnd Per Pedersson upptagit den ifrågavarande gården. Sannolikt hade Peder flera barn, ehuru deras namn äro okända.

  • Barn: (P59)Per Pedersson, bosatt i Våtsjötorp. Se tab. 2.

Tab. 2.

(P59)Per Pedersson (son av Peder, tab.1), den andre ägaren i ordningen av Våtsjötorp. Födelse-, döds- och giftasdata äro okända, hustruns namn etc. likaså, ty makarna levde så långt tillbaka, att inga kyrkoböcker från denna tidsperiod finnas i behåll, om nu några sådana systematiskt fördes. Allt sådant var då beroende på den enskilde prästmannens ordningssinne. Av makarnas barn är känd blott en

  • Son: (P60)Lars Persson, f. 1660, † 1725 16/10 på fädernegården Våtsjötorp. Se tab. 3.

Tab. 3.

(P60)Lars Persson (son av Per Pedersson, tab. 2) f. 1660, † 1725 16/10. bergsman i Våtsjötorp. Några vidare anteckningar om denne odalman ha icke anträffats. Icke ens hustruns namn är det möjligt att uppspåra, ty den tiden inskrevos icke alltid mödrarnas namn i dopboken.

Barn, alla födda i Våtsjötorp:

  • (P67)Nils Larsson, f. 1682 11/8; bergsman i Våtsjötorp. Se tab. 4,

  • (P61)Lars Larsson, f. 1685 8/3; bosatt i Vall.

  • (P62)Hans Larsson, f. 1687 26/12, † i unga år.

  • (P63)Per Larsson, f. 1691 11/10.

  • (P64)Sven Larsson, f. 1694 30/9.

  • (P65)Hans Larsson, f. 1699 2/12.

  • (P66)Kirstin Larsdotter, f. 1702 18/4, † 1710 21/8   anm

Tab. 4.

(P67)Nils Larsson (son av Lars Persson, tab. 3), f. 1682 11/8, dödsår okänt för båda makarna; bergsman i Våtsjötorp.
Gift 1712 12/10 med (P68)Britta Nilsdotter, enl, vigselboken från Östra Nytorp och kan i så fall möjligen ha varit dotter till Nils Andersson. I morgongåva lovades 30 lod silver.

Barn, alla födda i Våtsjötorp:

  • (P77)Peter Nilsson, f. 1714 8/12, † 1784 i juli; bergsman i Våtsjötorp. Se tab. 5.

  • (P70)Margreta Nilsdotter, f. 1717 20/2

  • (P71)Olov Nilsson, f. 1719 11/12

  • (P72)Lars Nilsson, f. 1722 16/4, † 1726 16/4.

  • (P73)Nils Nilsson, f. 1725 29/4; gift 1762 26/12 (morgongåva 30 lod silver) med (P105)Maria Jansdotter, enl. vigselboken från Backebergstorp.

  • (P74)Johan Nilsson, f. 1728 2/1.

  • (P75)Erik Nilsson, f. 1730 8/2

Tab. 5.

(P77)Per Nilsson (son av Nils Larsson, tab. 4), f. 1714 8/12, † 1784 i juli av vattusot, begr. 1/8; bergsman i Våtsjötorp, där han övertog sin faders gård. Av sockenstämman blev N. 1748 5/6 vald till rotmästare.
Gift 1745 22/9 med (P78)Britta Jordansdotter från Björkhöjden, enl. vigselboken, dock ej född där, † 1803 23/9 av ålderdom, 91 år gammal, begravd 2/10.

Barn, alla födda i Våtsjötorp:

  • (P79)Brita Persdotter, f. 1746 29/11, † 1747 26/2.

  • (P80)Nils Persson, f. 1748 27/1, † 1819 27/4; bergsman i Våtsjötorp. Gift 1774 2/10 med (P106)Maria Olsdotter, f. i Brickegården 1754 21/7, † 1821 22/7 av gikt och värk, begr. 29/7; dotter till bergsmannen Olov Nilsson och Kerstin Persdotter.

  • (P81)Jan Persson, f. 1750 28/9, † 1832 24/1.

  • (P82)Maria Persdotter, f. 1753 10/1.

  • (P55)Per Persson, f. 1755 22/3, † 1810 19/12 av feber; bergsman i Våtsjötorp. Se tabell 6.

Tab. 6.

(55)Per Persson (son av Per Nilsson, tab. 5), f. 1755 22/3, † 1810 19/12 av feber, begr. 30/12; bergsman i Våtsjötorp.
Gift 1789 25/10 med (P56)Maria Olsdotter, f. i Östra Nytorp 1764 13/12 † 1833 9/10 av feber, begr. 20/10; dotter till bergsmannen (P88)Olov Jansson och (P89)Brita Ersdotter; omgift 1815 1/10 med Anders Andersson, f. i Nysund 1774.
A. blev 1835 4/4 omgift med änkan Maria Jonsdotter, f. i Brickegården 1787 9/11, † 1866 1/12 i Sibbo.
Hon var 1:a gången gift 1807 9/6 med Nils Persson, f. 1786 6/3, † 1834 28/2 av feber; bergsman i Abborrkärn t. o. m. 1833, sedan d:o i Sibberboda.

Barn, alla födda i Våtsjötorp:

  • (P91)Peter Persson, f. 1791 26/7, † 1814 7/2 av tärande.

  • (P92)Stina Persdotter, f. 1794 22/1, † 1879 13/2, begr. 23/2; gift 1822 13/10 med (P365)Nils Svensson, f, i Ängatorp, Kvistbro, 1788 31/3, † 1877 28/11 i Rönningsberg på Stenbäckens ägor, Kvistbro, begr. 9/12; torpare där.

    • Barn:

    • Anna, f. 1824 7/11

    • Nils, f. 1827 14/1

    • Maria Sofia, f. 1829 9/4

    • Lovisa och Karolina, f. 1832 15/10

    • Erik, f. 1837 15/3

  • (P93)Brita Persdotter, f. 1796 1/6, † 1870 29/7, gift 1828 19/10 med (P366)Jakob Andersson, f, i Gälleråsen 1802 6/4, † 1838 12/5, drunknad, begr. 4/6; torpare i Sandbäcken, ett torp på Våtsjötorps ägor.

  • (P95)Nils Persson, f. 1798 14/4, † 1875 4/1; bergsman i Våtsjötorp. Se tabell 7.

  • (P94)Jan Persson, f. 1801 1/1, † 1885 12/3 av slag; bergsman i Gräsmossen, där han ägde 1/16 mtl. Gården såldes 1845 21/6 till brodern (P95)Nils Persson för 2,300 rdr banko; fasta 1846 25/11. På stämman den 6/2 1835 motsatte sig han m. fl. andra tillsättandet av en läkare inom församlingen; gift 1:a gången 1830 25/4 med änkan (P398)Maria Gustavsdotter, f. i Klippan, Nysund, 1789 6/11, † 1839 1/8 av kräfta, begr. 11/8; dotter till bergsmannen Gustav Börjesson och Anna Larsdotter, senare bosatta i Gräsmossen. Maria var 1:a gången gift 1817 2/12 med Magnus Ersson, f, i Stråbergsmyren 1792 9/12, † 1827 5/10 av blodstörtning, sannolikt föranledd av överansträngning vid eldsvåda i gårdens badstuga; bergsman i Gräsmossen, där han ägde 1/16 mtl; gift 2:a gången 1843 21/4 med Stina Maja Petersdotter, f. i Immen 1822 6/1, † 1854 18/5 av lungsot; dotter till bergsmannen Peter Petersson i Arvsviken och Lisa Olsdotter.

  • (P51)Erik Persson, f. 1806 27/3, † 1884 30/6 som fördelstagare i Abborrkärn, där han en tid var bergsman. Persson, som kallade sig för Björnstål, inflyttade 1854 dit från V:a Björnkärn i Knista, där han var arrendator. År 1857 25/10 invaldes P. i direktionen för omläggning av vägen mellan Karlskoga kyrka och Villingsberg, ledamot av sockennämnden 1860 15/4-1862 1/6, brandrotmästare 1864 18/4.
    Gift 1829 6/11 med (P52)Maria Jansdotter, f. i Björnkärn, Knista, 1807 28/4, † 1874 5/6 i Abborrkärn; dotter till torparen (P53)Jan Mattsson och (P54)Maria Arvidsdotter.
    Erik Persson var en ovanligt rask fotgängare. Det berättas att han en gång vid framkomsten till Örebro var i saknad av sin plånbok, som han råkat glömma kvar i hemmet. Under den följande natten återvände han till fots den 5 mil långa vägen till Abborrkärn och hämtade densamma.
    Persson idkade vid Immetorpshyttan bergsbruk i efter sin tids förhållanden stor omfattning, i regel större än övriga bergsmän inom socknen, uppgives det. Han lät därvid tillverka kokgrytor i stora partier. Med sina grytlass, vilka foror stundom kunde taga hela tjoget hästar i anspråk, drog den driftiga bergsmannen årligen ut på långa affärsresor, däribland genom Östergötland, inom vilken provins de präktiga kokgrytorna från Immetorp rönte god avsättning.

Tab. 7.

(P95)Nils Persson (son av Per Persson, tab. 6), f. 1798 14/4, † 1875 4/1; bergsman i Våtsjötorp; ägde 1/8 mtl., nedre gården, vars boningshus han 1840 lät ombygga, jämte andelar i Immetorpshyttan och Kvarntorpshyttan. Syskonens arvslotter efter fadern förvärvade P. genom köp 1827 27/10 för 555 rdr 26 sk. 8 rst. banko. I köpekontraktet bestämdes på förhand, att han vid moderns död skulle övertaga även hennes 17/360 mtl i gården till ett pris av 134 rdr 44 sk. 2 1/4 rst. banko pr brorslott och hälften mindre pr systerlott. Detta "För att bibehålla ett Broderligt Wänskapsförbund och på det den ena af oss Syskon ej må mera förnärmas än den andre". 1834 19/4 köpte P. syskonens arvslotter efter modern; erhöll fasta härå 1836 28/11. P. ägde även 3/32 mtl i Gräsmossen, där han tillbragte de senare åren av sin levnad. År 1874 14/11 övertog mågen J. A. Eriksson 1/16 mtl i gården för 8,000 kr.
År 1858 3/12 upplät P. som ägare 3/32 mtl Gräsmossen till sin broder (P94)Jan Persson 25-årig besittningsrätt till ett jordstycke (1 tld 5 kpld) Ängändan mot dagsverksskyldighet.
Den vid hustruns död upprättade bouppteckningen med 26,094: 51 rdr i tillgångar visade en behållning av 9,998 rdr smt. Till förmyndare för döttrarna (P407)Kristina och (P402)Lovisa var hemmansbrukaren (P204)Erik Jakobsson i Abborrkärn förordnad.
År 1836 31/1 blev P. vald att ordna med av sockenstämman beslutat kyrkoreparationsarbete, utsågs 1837 29/1 till ordningsman för Valåsens rote vid dansgillen, blev 1837 8/10 brofogde för Svartälvsbron, brandrotmästare 1848 28/5, rotmästare 15/10 s. å., ledamot av södra brandstodskommittén 1852 23/5 och snöplogfogde 1861 4/8. År 1861 21/7 petitionerade P. m. fl. mot föreslagen torgdagsinskränkning. Av häradsrätten blev P. 1840 17/11 förordnad till förmyndare för avlidne masmästaren Peter Nilssons å Våtsjötorps ägor omyndiga barn.
På sin tid uppstod en mycket häftig opposition mot den år 1852 8/2 valda bergslagsläkaren doktor G. H. Bohm. Icke mindre än tre anmärkningsskrivelser, undertecknade av inalles 49 personer, förelågo vid sockenstämman 1854 9/7. I den av Nils Persson m. fl. bergsmän undertecknade skrivelsen n:r 3 heter det bl. a.: "Det beteende Herr Bohm tillåter sig emot de ringare och fattigare klasserna kunna ingalunda förwärfva honom något förtroende eller wärka någon tillit, ett frånstötande, twärt, ogent och högmodigt språk, kan ej lyckas rekommendera. En läkare bör wara twärtom, och utan anseende till personen, utöfwa sin konst, och synnerligast hos de mindre bildade ingjuta tröst och hopp i de bekymrades hjerta. Wi wilja ej säga mer härom, utan låt Herr Doctor Bohm resa; det slår ej felt att icke en annan kommer i hans ställe, så lida wi ej någonting deraf, wi bevilja härför ej något löneanslag".
Redan den 1/9 s. å. avgick Bohm., tydligen tillföljd av att ingen på denna stämma lyssnade till hans önskan att återtaga anklagelserna samt erkänna att klagandena felat.
Gift 1828 9/11 med (P96)Lisa Eriksdotter, f. i Brickegården 1804 9/6, † 1863 9/9; dotter till bergsmannen Erik Nilsson och Anna Eriksdotter

Barn, alla födda i Våtsjötorp:

  • (P409)Anna Lisa Nilsdotter, f. 1829 8/10, † före 1923; gift i Chicago, Illinois, 1854 5/10 med (P416)Anders Nilsson, f. i Nolby, Bjurkärn, 1830 24/5, † 1923; farmare i Paxton, Illinois, sedan 1867. Jämte ett stort antal andra personer från församlingen emigrerade N. till Amerika och vistades flera år i Kewanee, Illinois., där tre av hans fem barn äro födda. Jämte fadern, bergsmannen Nils Månsson, nådde han högsta levnadsåldern inom Månssläkten.


Anna Lisa Nilsdotter
g. Nilsson


Anders Nilsson

  • (P401)Erik Nilsson, f. 1831 14/3, † 1923 12/2; bergsman i Våtsjötorp. Se tabell 8.

  • (P405)Johanna Nilsson, f. 1834 14/4, † 1913 1/9; gift 1858 25/11 med (P411)Johan Olov Nyqvist, f. i Sibbo 1832 14/7, † 1875 19/9 i Mullhyttan, Kvistbro, av lungsot, begr. 25/9

    Barn:
    - Karl, f 1859 26/8
    - Elisabet, f. 1871 23/12

    Med alla avgivna rösterna blev Nyqvist 1857 15/11 vald till lärare vid Mullhyttans skola i Kvistbro och inflyttade dit är 1858. Han kvarstod på lärareposten här till sin död. Den sista terminen vikarierade sonen Karl. Som lärare var Nyqvist efter sin tids förhållanden mycket skicklig och därtill allmänt särdeles omtyckt av befolkningen. En äldre man, 82-årige Joh. Olsson i Hulvik, Kvistbro, som var mycket bekant med Nyqvist, meddelar, att han var den förste läraren vid Mullhyttans skola och läste där ibland med över 100 barn samtidigt och höll ofta på med lektionerna till långt in på kvällarna. Han var mycket verksam i den frikyrkliga riktningen och var den förste ordföranden inom Mullhyttans missionsförening. Även märkes han bland de allra första, som tog nattvarden utom kyrkan. Nattvardsgångarna höllos i Riseberga missionshus i Edsbergs socken, Närke, av särskilt kallade präster inom statskyrkan.

  • (P406)Karolina Nilsson, f. 1836 22/5, † 1919 6/7; gift 1859 1/10 med (P412)Karl Andersson-Bergius, f. i Bregården 1825 12/10, † 1901 11/3 av hjärtslag, begr. 17/3; snickare och torpägare på Våtsjötorps ägor. Han bodde vid Våtsjödammen, ovanför det nuvarande kraftverket.

  • (P407)Kristina Nilsson, f. 1837 18/12, † 1900; gift 1874 10/7 med (P415)Johan August Eriksson, f. i Rudskoga 1838 15/11, † 1909 9/6; bergsman å 1/64 mtl Gräsmossen, som han 1877 23/3 med tillhörande andel i Kvarntorpshyttan jämte såg för 2,100 kr. köpte av, svågern (P401)Erik Nilsson, Våtsjötorp. Eriksson, en storväxt man, hade en hög och klangfull stämma, snarlik prosten Th. Hammargrens, och blev därför ofta benämnd Hammargren. Detta tillnamn blev han första gången tillägnad av "JonasPeters-mor" vid en baltillställning i hennes hem i Stora Strömtorp. Han fick sedan behålla namnet.

  • (P400)Nils Nilsson, f. 1840 14/6, † s. å. 13/7 av magsjukdom.

  • (P402)Lovisa Nilsson, f. 1841 26/7, s.å. 5/8 av torsk.

  • (P403)Nils Nilsson, f. 1843 11/1, † 1844 7/12 av bröstsjukdom.

  • (P408)Lovisa Nilsson, f. 1845 21/12; gift 1:a gången 1875 5/3 med (P410)Per Norén, f. vid Knappfors 1834 17/3, † 1879 23/5; gjutare och bosatt i Borgen på Gräsmossens ägor; gift andra gången 1882 2/9 med (P414)Karl Jakobsson, f. i Gräsholmstorp 1835 22/11, † 1893 22/9 i Gräsmossen av slaganfall, sedan han 25/6 s. å. blivit som frisk utskriven från Kristinehamns hospital; bergsman i Gräsmossen, där han ägde 1/128 mtl.

  • (P404)Maria Matilda Nilsson, f. 1848 13/1, † 1850 12/10 av bröstfeber.


Kristina Nilsson


Lovisa Nilsson

Tab. 8.

(P401)Erik Nilsson (son av Nils Persson, tab. 7), f. 1831 14/3, † 1923 19/2, begr. 28/2; bergsman i Våtsjötorp. Av sina föräldrar övertog N. genom köp av den 8/6 1865 fädernegården 1/8 mtl Våtsjötorp (själva stamhemmanet) för 11,000 rdr, med vilket köp även följde 1/44 i Immetorpshyttan och 1/2 del i gårdens husbehovskvarn. I detta köp fastslogs, att Jonas Nilsson, Karl Bergius, Brita Persdotter och Sven Svensson skulle bibehållas vid sina rättigheter till deras från egendomen avsöndrade torplägenheter. Fasta erhölls 1866 5/10.

Sedan grannen Nils Nilsson blivit försatt i konkurs, inropade Nils Persson på auktion i sockenstugan 1865 28/12 dennes ägande 1/8 mtl Våtsjötorp (övre gården) med andel i hytta och såg för 13,350 kr. Detta gårdsköp blev 1866 13/3 transporterat på sonen Erik Nilsson och blev denne sålunda från denna dag ensam ägare till hela hemmanet med inalles en areal av 847 tld, därav c:a 811 tld skogsmark och resten åker. Fasta erhölls 1867 30/10. Nuvarande taxeringsvärde å det hela är 80,000 kr. Åbyggnaderna på den övre gården lät N. nedriva år 1874. Av virket härifrån uppfördes Sandmo skolhus. Det nya boningshuset på den övre gårdstomten uppfördes år 1881.
Under den långa tid N. var ägare till Våtsjötorp, lät han om- och nybygga alla de till gården hörande ekonomibyggnaderna, vilka nu äro i det allra bästa skick. Även skogstorpens åbyggnader äro ombyggda. En dryg del av gårdens åkerareal, röjd på mycket stenbunden och otillgänglig mark, har den verksamme odalmannen även uppodlat.
Vid Sandbäcken helt nära ägogränsen mot Villingsberg funnos en tid icke mindre än fem torplägenheter, av vilka dock två blivit utlagda. I den längst i öster invid landsvägen belägna torpstugan var på sin tid en lång följd av år före Svartåbanans tillkomst ett av kalkkörare från Bjurkärn, Karlskoga, Nysund och Lungsund allmänt anlitat, prisbilligt inkvarteringsställe. Under månaderna jan.-mars. då kalktransporten från kalkbrotten vid Lanna och Svartkärr i Hidinge, Kil i Knista samt Gymninge, Holmstorp och Latorp i Tysslinge socken som bäst pågick, hade tjogtals kalkkörare natt efter natt logi inom dessa väggar, flertalet vilande å syskonbädd på stugans golv med en hösäck till huvudkudde. Det särdeles rörliga folkliv, som under vintertiden utvecklades här, är nu ett minne blott.

Otaliga äro de glada och muntrande historier, vilka munviga och språklystna gäster här till inbördes nöje och uppbyggelse berättade för varandra. Alltid stod glädjen högt i tak. Till omväxling i programmet för dessa ofta rätt så dråpliga aftonunderhållningar dryftades ibland även politiska och kommunala frågor. Publiken utökades stundom med tacksamma åhörare från torpställena i de närmaste trakterna däromkring.
När det första torpet i Sandbäcken upptogs är obekant, men torde detta ha skett i början av 1700-talet. Farfar till den "bäste läsmästaren" i Karlskoga för över 100 år sedan, Jan Olsson- Lundberg, f. 1681, † 1767 6/5, med familj, synes vara en bland de här först kyrkoskrivna. På bergstinget med Lekebergs bergslag å Edsbergs Sanna 1806 22/5 erhöll Magnus Lundberg tillstånd att få anlägga ett torp på ett av dåvarande ägaren av den övre gården i Våtsjötorp, Nils Persson (f. 1748 27/1), den 25/1 s. å. för ändamålet i Svartbäckkärret på livstid mot dagsverksskyldighet upplåtet jordstycke, 58 famnar i längd och 54 d:o i bredd, "beläget imellan gamla Torpet Sandbäcken och Landswägen". L:s ansökan bifölls. Efter dessa makars död skulle området utan lösen tillfalla hemmanet.

Övriga lägenheter på detta vidsträckta skogshemman äro Ostkakbacken, Östra Sundet, Marstrand, Våtsjödammen, där trevliga sommarvillor äro uppförda, och Västra Sundet, alla belägna vid Våtsjöns norra strand, och Marielund norr om allmänna landsvägen. I sina oavlåtliga strävanden att göra sitt hemman till en mönstergård lyckades N. väl och har av denna sin livslånga arbetsinsats all heder.
Bland aktieägare i Vikern-Möckelns järnvägsaktiebolag, vars bolagsordning fastställdes av K. M:t 1871 17/3, märktes endast 17 karlskogabor, däribland Erik Nilsson och Erik Persson, Abborrkärn, tydande på att de hade öppen blick i högre grad än flertalet bland bergsmännen för betydelsen av bekväma kommunikationer inom den stora församlingen.
Såsom stor skogsägare drev N. nästan årligen bergsbruk vid Immetorpshyttan, vars drift han under en tid, då man eljest allmänt började nedlägga de gamla bergsmanshyttorna i orten, verksamt bidrog till att kunna uppehålla så länge som möjligt.
För Peter Perssons i Brickegården omyndiga barn var M. förmyndare samt god man för (P204)Erik Jakobssons i Abborrkärn dotter (P206)Matilda.

Nilsson, som var en träffsäker skytt och förfogade över både stora och goda jaktmarker, var även en ivrig jägare. Icke mindre än 7 olika gevär prydde en rumsvägg i hemmet. Dessa finnas ännu i behåll i sonens hem. Från sina strövtåg i skog och mark medförde hån mången gång rätt så rika byten som lön för mödan och hade sålunda god jakttur. Med förkärlek ägnade sig Nilsson på äldre dagar åt fiske i den närbelägna sjön.
Personligen tillverkade och reparerade han gårdens redskap, varigenom under årens lopp gjordes betydande besparingar. I slöjdstuga och smedja arbetade Nilsson med liv och lust.
Gift 1869 med (P417)Kristina Lovisa Larsson, f. i Västanby, n:r 2 norrgården, Kvistbro, 1829 28/10, † 1900 9/12; dotter till bonden Lars Persson f. 1791 24/9, † 1835 18/4 och Maria Andersdotter f 1797 1/8, † 1873 12/12.

Barn:

  • Erik Eriksson, f 1869 21/7; bergsman i Våtsjötorp. Se tab. 9.

Tab. 9.

Erik Eriksson (son av Erik Nilsson, tab. 8), f. 1869 21/7; bergsman i Våtsjötorp. Genom köp av sina föräldrar 1918 16/3 förvärvade han 1/4 mtl Våtsjötorp för 35,000 kronor, jämte försörjningsplikt; lagfart 18/3 s. å. Av (P48)Erik Eriksson köptes 1892 1/12 mtl Abborrkärn för 8,552:17 kronor, lagfart 22/9 1893.
  
Åren 1885-1886 genomgick Eriksson Karlskoga praktiska skola. Under sin uppväxttid och allt framgent var han sina föräldrars trogna hjälpreda vid gårdens skötsel. Åren 1906 29/12-1912 var han nämndeman i Karlskoga häradsrätt, är god man vid lantmäteriförrättningar sedan 1911, ledamot av taxeringsnämnden 1917 28/12 och valnämnden, ersättare i fattigvårdsstyrelsen 1892-1895, ersättare i odlingsnämnden 1918 10/3, barnavårdsman 1918, huvudman i Karlskoga härads sparbank sedan 1917 30/5 och ledamot av beredningen för fastighetstaxeringen i Karlskoga år 1921, ledamot av kommunalfullmäktige 1925.
  
På den plats som den gamla husbehovskvarnen för gården fordom stod, lät Eriksson år 1916 anlägga en elektrisk kraftstation för gårdens eget behov. Från denna utmärkta kraftkälla levereras ljus för gården och de underlydande torpen samt energi för drivande av husbehovssåg, tröskverk, torvrivare, slipsten m. m. Under den kalla årstiden sprider den elektriska energien härifrån även behaglig värme i bostadsrummen. Idealiska förhållanden äro sålunda  rådande vid denna välbeställda bergsmansgård.


Erik Eriksson


Maria Jonsson
g. Eriksson

Gift 1892 26/11 med Maria Jonsson, f. i Utterbäck 1868 23/8; dotter till bergsmannen Johan Peter Jonsson och Stina Jansdotter.

 


Hilda Eriksson
g. Olsson


Per Olsson

Barn:

  • Anna Eriksson, f. 1893 23/5; gift 1914 30/5 med Johan Karlsson på Västra Lonntorp, f. 1883 29/8; bergsman i Källmo, där han äger 3/4 mtl.

  • Hilda Kristina Eriksson, f. 1898 6/7; gift 1920 14/8 med Per Olsson, f. på Karlberg, Karlskoga, 1883 24/10; bergsman på Nor i Nora bergsförs.

  • Erik Eriksson, f. 1894 5/10; bergsman i Våtsjötorp. Se tabell 10,

  • Johan Eriksson, f. 1896 5/8, † 1897 14/7.


Anna Eriksson
g. Karlsson


Johan Karlsson

Tab. 10.

Erik Eriksson (son av Erik Eriksson, tabell 9), f. 1894 5/10. Av sina föräldrar köpte han fädernegården Våtsjötorp 1924 3/3 och tillträdde densamma den 1/4 s.å.
Gift 1921 3/12 med Signe Ulrika Johansson, f. i Brickegården 1895 4/2; dotter till bergsmannen Johan Eriksson d. y, och Emma Vilhelmina Andersson.

Barn:

  • Erik Gösta Eriksson. f. 1922 25/9.


Erik Eriksson


Gösta Eriksson


Signe Ulrika Johansson
g. Eriksson