« Tillbaka

100° vy från Labbsand
  

Karlskoga
  

Karlskoga kallades fordom Möckelsbodar. Vid mitten av 1580-talet hade odlingen fortskridit så långt och befolkningen ökat så mycket - den beräknas ha utgjort ungefär 50 hushåll - att det kunde bli fråga om bildande av en särskild församling av Möckelsbodar. Genom ett aktstycke av den 1 juli 1586 utfärdat av hertig Karl (Karl IX) från Örebro, tillskapades sålunda Karlskoga församlings pastorat. Namnet Karlskoga kommer emellertid i bruk först mot slutet av 1500-talet.
 Första gången namnet Möckelsbodar möter oss i ett skriftligt dokument är år 1268. Från detta år finns nämligen ett på latin författat testamente, daterat den 9 april samma år, genom vilket lagmannen i Värmland, Haldo Olofsson Strahle och hans hustru Margareta, till Riseberga nunnekloster i Edsbergs härad i Närke donera en del gårdar och penningar.
 I detta dokument förekommer en passus vilken i översättning lyder: "... vidare giva vi till Ulfs söner Mialcha Mukrisbother med allt det vi där äga". Detta Mukrisbother eller Mykrisbodher anses vara samma ord som Möckelsbodar och betecknar ett nybygge vid sjön Möckeln. Trots nybyggets belägenhet på den östra stranden av vattendraget räknades det till Närke.
 Samma uttryck möter sedan i ett brev av den 12 oktober 1336, genom vilket riddaren Lars Magnusson av just Riseberga kloster tillbyter sig ett gods i Lidavik. I utbyte ger han bl a ett nybygge benämnt Möckelsbodar i Närke. Då det inte gärna kan vara samma ställe, som för andra gången inom mindre än 70 år tillfaller klostret, är följaktligen Möckelsbodar ett allmänt namn på hela den trakt, där de omtalade gårdarna legat.
 Denna betydelse är fullt klar i början på 1400-talet, då i ett bytesbrev talas om Klostertorpet å Möckelsbodar (15/2 1403).
 Vid en reglering av gränsförhållandena mellan Närke och Värmland, överfördes Möckelsbodar från det förra landskapet till det senare. Fogden i Östersysslet (Värmland), Lasse Larsson, erkänner i ett kvitto daterat Bro gård den 10 april 1583, att han uppburit skatt av 10 bönder och torpare "oppå Myklisboda", vilka "äre vederkände ifrån Västra Nerika och efter min nådige herres befallning lagde till Östre sysslen i Vermland."

Av äldre handlingar framgår således att Möckelnsbodar varit bebodda redan på 1200-talet. Hemmanet Sandviken omtalas år 1336, såsom klostergods under Riseberga.

Texten är lånad av Per A Hambrunger
  

 

  Några avskrifter:

Mantal Karlskoga 1606
Längd på boskapen uti Karlskoga socken 1626
Längd på manfolk och qvinfolk 1628
Riksdagsmän för Karlskoga bergslag


  Läs i boken  

  

Martin Anderssons C-uppsats i historia, vt 2010
       Kolonisationen av Karlskoga
Bebyggelse och befolkning 1540–1620

 
Kungliga social-                               1939
departementet
  
Avskrift

  

 Kungl. Maj:ts resolution angående stadsrättigheter för Karlskoga kommun; given Stockholms slott den 15 juni 1939.
I skrivelsen den 30 maj 1939 har kammarkollegiet underställt Kungl. Maj:ts prövning fråga om ändrad kommunal organisation beträffande Karlskoga socken av Örebro län.
 

18-KAS-1 

 

  

Lantmäteristyrelsens arkiv
Geografisk karta S36-1:1  1700

Några iakttagelser:

Platsen som senare blev Bofors stationsområde är
noterad som "Smed stugor". Kan ha varit tidiga
bostäder för smeder i Bofors.
_ _ _

Nordisk familjeboks sportlexikon (1938-1946)
"... 1886 stiftades Karlskoga Skyttegille ...(mer än 1 000 medl. 1941), som hade sin första skjutbana vid Rävåsen, nu Nya kyrkogården ..."

Den östra delen av Rävåsen heter här Skarpåsen.
Kan det betyda att platsen redan runt 1700 användes
som skjutbana? Skarpskytte = prickskytte.
  Detalj med Kyrkbyn/Boo
Hela kartan. För en "läsbar" karta hänvisas till Lantmäteriets Historiska kartor.

 

  

Två kartor från G. Lindbergs bok "Karlskoga Bergslag", som trycktes 1897

Två kartor som inte är daterade. De är dock inte gjorda före 1893, då Iduns Tryckeri som tryckt bladen, bildades.
1893 och Bredsjö–Degerfors Järnväg (BDJ) som också bildades 1893.

Det ska dock ha existerat äldre kartor/ritningar över Karlskoga municipalsamhälle. Detta finns att läsa i Algot Holmströms "Karlskoga" s.210:

...konungens befallningshavande i november 1885 fastställde brandordning och bygg-
nadsordning. Det noterades därvid, att karta över det aktuella området fanns. Om
tillkomsten av denna kan följande citat ur Karlskoga Tidning av den 28 maj 1884 för-
tjäna anföras:
  "De nyligen afgångne eleverna på Karlskoga praktiska slöjdskola under ledning af
  Ingeniör K A Ekman hafva på vårsidan uppmätt och kartlagt Karlskoga kyrkby. Ett
  exemplar af denna karta har skolan skänkt till det påtänkta brandväsendet i Karlskoga
  kyrkby för att befordra en nyttig, ja kanske nödvändig inrättning."

    

  


Karlskoga Kyrkby och Bofors bruk 1893~97    PDF
 Degerfors Järnverk 1893~97   PDF

Om du vill tanka hem kartorna, högerklicka på dem och välj Spara mål som...
  

  
Möckelsbodar överförs 1583 från Knista socken  i Närke, till Värmland. Vid denna tid finns:
Sandviken (tillhör fortfarande Riseberga kloster), Aggerud, Knutsbol, Herrsjötorp, Immen, Finnebäck, Brickegården, Backa, Stolpetorp, Östra Lonntorp, Östervik, Degernäs, Lervik, Duvedalen och Storängen samt frälsegårdarna Alkvettern, Gälleråsen, Bo och Bregården.

I Karlskoga Bergslag.
TH Ekelund, J.S Gralén, L.E Leyler, 1926
  

   Första gången som namnet Karlskoga förekommer, är i fogderäkenskap 1589. Från och med 1591 kan namnet anses officiellt antaget.

Från Karlskoga socken avgår:
1633 - Södra delen av Grythytte socken
1642 - Kroppa och Lungsund
1669 - Bjurtjärn. Annex till Karlskoga fr 1640-talet
1753 - Karlsdal, egen kapellförssamling fram till 1922
1926 - Degerfors, egen kapellförsamling 1882

  
  
  
Se även:

 A short introduction to the
present and the past of Karlskoga.

  

   
  
  
Karlskoga Kyrka

Litteratur med anknytning till Karlskoga-
Degerfors. www.kgadfsgenealogi.se
se menyn Litteratur.
  

  

Västra sidan av Möckeln, sedd från Sandudden, Knutsbol.

  

Ägor i Karlskoga socken

Abborrkärn Agen Aggerud Arvsviken  
Backa Backberga Backebergshälla Backebergstorp Berg
Björkborn Björkmo Björndalen Björtorp Blinäs
Bo, Bofors Bodalen Bohult Botorp Bottesbol
Brattbäcken Bredgården Bredgårdstorp Brickegården Brickegårdstorp
Bricketorp Bråten Brännebacken Bäck Bäcktorp
Dalen Dalsmund Degerfors Degernäs Degernästorp
Duvedalen        
Elfkärr Espedalen Espenäs Esphöjden Espsätter
Fallet Finnebäck Fiskesjön Fiskesjötorp Fisklösen
Forsby Forsnäs Forsnästorp Fuglemon  
Gottebol Granberga Granbergsdal Granbergsdalshyttan Granbergsdalstorp
Granåsen Gräsholmen Gräsholmstorp Gräsmossen Gälleråsen
Gällsjöhöjden Gällsjötorp      
Holmtorp Holsjöhytteskog Holsjötorp Högberg Högfors
Högåsen Höjden      
Immen Immetorp Jungfruboda    
Karls-Åby Karåsen Kedjeåsen Kilsta Knapped
Knappfors Knappforshöjden Knutsbol Kortfors Kortfors hammar
Kringelhult Krontorp Kråkelund Kvarnberg Kvarntorp
Kyrkotorp Källmo Kärr Kölebråten  
Labbsand Lanhöjden Lervik Lerängen Lilla Strömtorp
Lindås Linhult Linhöjden Linnebäck Linnebäckstorp
Lonnhyttan Lontorp Lund Lunedet Lämås
Malmhöjden Mossberga Mossen Mosserud  
Nolby Nolhult Norrgrytstorp Norrhult Nya Älvhyttan
Nyböle Nytorp      
Rosendal Rosensjö Råbäck Råhult  
Sandtorpet Sandviken Sibbo, Sibberboda Sibbofors Sibbohult
Silverhyttan Skogkärr Skråmmen Spjutberg Stenbäcken
Stenkullen Stockberga Stockfallet Stockforsen Stockforstorp
Stockviken Stockvikstorp Stolpetorp Stora Strömtorp Storängen
Storängstorp Stråbergsmyren Stråbergsmyretorp Stråningstorp Strömed
Strömsnäs Strömtorp Svartbäcken    
Torpskog Trehörningen Trindmyran Tällekullen  
Utterbäck        
Vall Valåsen Vibäck Vismenästorp Våtsjötorp
Västansjö Västra Kärne Västra Lontorp Västra Nytorp  
Åbylund Åhult Ålkärr Åsbergstorp Åsbergsviken
Åbergsviketorp        
Ängebäck Älgsimmen Älgsimstorp Älgåsen  
Ölsdalen Ölsdalstorp Örgivsmossen Österhult Östervik
Östra Kedjeåsen Östra Lontorp Östra Nytorp Östra Kärne  
    

            

   

   
del av:
Lantmäteriets akt: 1883-88-45. Fastighetsbeteckningsreformen 1989

  
Hemman ingående i det område som är aktuellt för traktindelning 1987,
sammanställning av Kjell Nordqvist.

  

Bo (av Bodha)
säteri 1 mtl		 Jordeboken 1540: Boo
Prof. Jöran Sahlgren utgår ifrån att Bo är medeltida och att Bregården och andra hemman avsöndrats därifrån. Avser det urspr. Möckelsbodar.
  
Bregården 1 mtl Finns i äldsta jordeboken 1540 under namnformen Bredegårdenn.
Namnet syftar på den stora arealen: Bregården utfyllde området mellan Möckeln och Timsälven-Lonnen, Kyrkotorp, Bohult, Carls-Åby och en lång rad hemman nordvästöver i Karlskoga avsöndrade från Bregården.
  
Bregårdstorp 1 mtl Jordeboken 1572. Avsöndrat från Bregården. Innesluter Gottebol.
  
Stråningstorp 1/4 Nämnt som nybygge 1647
  
Botorp 1/4 Dito.
Hemmanen Stråningstorp och Botorp låg inom Bo säteris rå och rör, i den del av Bo som fanns kvar i sydväst efter avskiljningen av Bregården. Samhörigheten med Bo markeras av namnen Boängen, Botorp,  Bobäcken. AB Bofors-Gullspång avyttrade de sydvästliga ägorna i slutet av 1800-talet.
  
Aggerud 1 mtl Jordeboken 1543: torpet Agarudh
  
Storängen 1/2 Upptaget 1582 (Eskilstagen)
Under lång tid länsmansboställe
  
Storängstorp 1/4 Upptaget omkr. 1640 som avgärdahemman till Storängen
  
Finnebäck 1/2 Upptaget 1580
  
Espenäs 1/4 Upptaget under 1590-talet (Kärretorp)
  
Blinäs 1/4 Upptaget 1617
  
Fisksjön 1/3 Tydl. upptaget under 1590-talet
  
Skogskärr 1/4 Förmodl. upptaget omkr. 1640. Skattlagt 1649
  
Högåsen 1/4 Kan ha anlagts i slutet av 1630-talet. Errik Börjesson i Högås omtal. i sept. 1641 "sig vara skattlagdan för 1/4 hemman" men ännu ej fått sig någon skog tilldelad.
Gästgiveri, handel, anhalt. Skola dit barn kom fr. t.ex. Storängstorp och angränsande byar. Högåsen blev ett övergripande namn för ett större område i sydvästra Karlskoga.
  
  

Söder om sjön Alkvettern:

   
  
Åbergsviken Upptaget 1583
  
Åsbergsviketorp Slutet 1600-talet ur Åsbergsviken
  
Stråbergsmyren Fr. 1620. I de äldsta längderna kallat Stålbergsviken. Moderby till Björtorp och Stråbergsmyretorp.
  
Linnebäck 1640 fick Henrik Matsson tillstånd att anlägga ett torp på Åsbergsvikens ägor.
Hytta byggdes i Linnebäck på 1600-talet. Därigenom blev Linnebäck ett samlande namn för hela bygden. Ytterligare accentuerat genom tillkomsten av affärer, skola, telefonstation.
  
Björtorp 1644. En utbrytning ur Stråbergsmyren
  
Stråbergsmyretorp Också fr. mitten av 1600-talet och liksom Björtorp utbrutet ur Stråbergsmyren.
  
Linnebäckstorp Omtalat på 1640-talet som nybygget Mon eller Fågelmo.
Nu ofta Dammby
  
Kråklund Nämnt som nybygge i början av 1650-talet. Långa tider i samhävd med Linnebäck.
  
  

Avsöndringar från Bregården:
  
Kyrkotorp 1/8 1590-talet. Länge i sambruk med Bohult
  
Bohult 1/4 Anlagt på Bregårdens ägor antagligen under 1640-talet (Peder i Hult mtl 1649) 1654 bebott av bergsfogden Mårten Drost. Krog. Samhörighet med Bo säteri, vilket också benämningen antyder. Bos gårdsfogde bodde åtm. en tid här.
  
Carls-Åby 1 mtl Här anlades kyrkoherdeboställe i slutet av 1500-talet.
Sydsidan av Timsälven och Lonnen en kyrkans intressesfär. Se under hemmanen Klastorp, Älvkärr, V. Lonntorp, Lunedet.
  
Älvkärr 1/6 + 1/12 Från början ängsvaktartorp för prästgården. Från 1690-talet?
  
V. Lonntorp 1/4 Upptaget på hemmanet Bregården som torpställe av kyrkoherde Olof Hansson enligt kungl. brev 10 mars 1608. Skattlagt 1617.
  
Espedalen 1/4 Jordeboken 1641
  
Knapped 1/4 Upptaget 1624 som ett torp på Bregårdens gamla ägor.
  
Lunedet 1654 års mantalslängd upptar Oluff Svensson som nybyggare på prästgårdens ägor
  
Bratta (Brattebäcken) Jordeboken 1640
  
Forsby Fanns 1649, men ej 1633
  
Stenbäcken 1 I jordeboken 1700 upptaget bland oskattlagda torp och nybyggen gå Bregårdens skatteägor. Uppges ha röjts 1682.
  
Kilsta 1643 25/8 fick Anders Esbjörnsson tillstånd att bygga ett torp på "Bredegårds egor" --- och skulle torpet kallas Killestad.
  
Lämås Fanns 1649 men ej 1633
  
  

Öster om Timsälven:

   
  
Backa 1 mtl m. Björkborn 1/3 Funnits sedan medeltiden
  
Sandviken 1/2 Funnits sedan medeltiden. Tillh. Riseberga kloster.
  
Stolpetorp 1 mtl Funnits sedan medeltiden
  
Bråten 1/4 1594
  
Brickegården 1 1/2 Medeltida
  
  

Öster om Möckeln:
  
Valåsen 1/4 mtl säteri Upptaget 1584
  
Ö. Nytorp (Labbsand) Boskapslängd 1626: Peder i Lambersan
  
Bricketorp 1/4 Upptaget 1584. "Olof i Brickan" Ödelagt? 1640 22/6: "-- tillstods Per Månsson att upprätta ett torp på Labbesands egor, dess namn skulle vara Bricketorpet".
  
Östervik 1/2 mtl Upptaget 1580
  
Norrgrytstorp Enligt lantmäterihandl. 1807 hade Norrgrytstorp avmätts flera år tidigare och skattlagts.
  
Finnebäck Skogsmark
  
Storängstorp Skogsmark
  

  

            

  

"Karlskoga bergslag: historia och beskrifningar"
Gustaf Lindberg 1895

Hemman

Efter äldre handlingar framgår, att Möckelnsbodar varit bebodda redan på 1200-talet. Hemmanet Sandviken omtalas 1336, såsom klostergods under Riseberga och »Karlskoga krönika, utgifven 1895 af riksdagsmannen Johan Johansson i Noraskog, lemnar visshet om, att Sten Sture varit egare till Backa, Brickegården och Stolpetorp.
  
I öfrigt spårar man följande hemman och torp under åren:

1580: Finnebäck, Sibberboda och Östervik.
1581: Agen, Degernäs, Lervik och Lilla Strömtorp.
1582: Dufvedalen och Storängen.
1583: Gelleråsen, Immen, Rosensjö och Åsbergsviken.
1584: Aggerud, Bo, Bregården, Bregårdstorp, Bricketorp, Knutsbo, Valåsen och Vibäck.
1585: Degernästorp och Lonntorp.
1586: Mosserud.
1587: Stora Strömtorp.
1590: Brickegårdstorp, Brännebacken, Hållsjötorp, Kedåsen och Kärne.
1591: Elgsimmen, Gräsholmen, Strömed, Utterbäck och Vismenästorp.
1594: Bråten.
1599: Abborrkärn, Espenäs, Fisksjön, Granberga, Immetorp och Kyrkotorp.
1601: Leräng och Tällekullen.
1608: Norrhult och Åhult.
1610: Bäck och Dalen.
1617: Blinäs, Nytorp och Qvarntorp.
1620: Rådehult och Stråbergsmyran.
1623: Våtsjötorp.
1624: Knapped.
1625: Vestansjö.
1626: Källmo.
1627: Ölsdalen.
1631: Bodalen och Knappfors.
1637: Kortforstorp, Linnebäck och Streken.
1642: Granbergsdalen.
1643: Kilsta.
1644: Berg, Björtorp, Gällsjötorp, Kringelhult och Råbäck (Strömsnäs).
1645: Elgåsen, Gräsholmstorp och Trehörningen.
1647: Skråmmen.
1649: Esphöjden.
1651: Elgsimstorp.
1653: Björkmo, Granåsen, Lämås och Skogskärr.
  

Utom ofvanstående har socknen numera följande hemman och torp:
Arfviken, Backebergshälla, Backebergstorp, Björndalen, Bohult, Bofallshöjden, Bofallstorp, Botorp, Brattebäcken, Brotorp, Dalsmund, Elfkärr, Elfkärrstorp, Espedalen, Espsäter, Fisklösen, Forsby, Forsnästorp, Gräsholmstorp, Gräsmossen, Gottebol, Gällsjön, Gällsjöhöjden, Holmtorp, Höjden, Högeberg, Högfors, Högåsen, Norra Jungfruboda, Södra Jungfruboda, Karåsen, Karlsdal, Karls Åby, Klastorp, Lanhöjden, Lindås, Linnebäckstorp, Linnehöjden, Lobergshöjden, Lund, Lundedet, Malmhöjden, Nolby, Norrgrytstorp, Nyböle, Qvarnberg, Rosendal, Spjutberg, Stenbäcken, Stockberga, Stockforstorp, Stråningstorp, Svartbäcken, Torpskog, Trindmyran, Tvärånstorp, Åbylund, Ålkärr, Ängebäck, Örgifsmossen, och Österhult.