Immetorp, Karlskoga

Vad är Immetorp och vad är Brickegården?

I dag går gränsen mellan Immetorp och Bricke- gården i Svartälven (1), och allt öster om älven kallas Immetorp.
Men så har det inte alltid varit. Tittar man t.ex på den ekonomiska kartan från 1870-talet, ser man att gränsen gick i Imälven (2). Den gamla hyttan och det som idag kallas Hyttfallet låg i Brickegården. Ändå hette hyttan Immetorpshyttan.

Se även sidan
Brickegården

Föreningshuset

Karta från 1851.
Där ser man bl.a
den ursprungliga
infarten från Örebro.
Lantmäterimyndig-
heternas arkiv
18-KAD-499

21/11 Klicka -->

Hyttan

Immetorpshyttan. Fotots ursprung okänt. Här är ett annat foto, som är taget något senare. Man ser där att takteglet på den lägre hitre delen är bortplockat och man har även börjat "knycka" sinnersten.

Detalj från Geometrisk karta öfver Immetorps egor 1652, som hittas på Riksarkivets hemsida,
http://jordebok.ra.se/browse/index.php?anr=HLa:1
Välj sidan HLa:7a-8b

Egil Lönnberg skriver att hyttan uppfördes 1655, men här finns den med på en karta från 1652. Läget verkar vara det samma. Den kallas redan här för Immetorpshyttan.
		Immetorps-hyttans järn- märke.

Här i hyttan var P51 Erik Persson Björnstål från Abborrtjärn verksam. Han var engagerad i tillverkning och försäljning av järngrytor. Läs en sammanställning av hans räkenskaps- bok, gjord av Nils Bergius.

Immetorpshyttan uppfördes 1655 vid Imälven - samma älv som Sibbohyttan - nära Möckeln och hade ursprungligen 16 1/2 andelar, fördelade på 9 hemman. Malmen hämtades från Dalkarlsberg (2 mil). Hyttan flyttades högre upp vid älven och ombyggdes samtidigt 1777. I denna hytta hade Valåsens bruk andelar, och sedan Valåsens hytta år 1889 blivit färdig, fortsatte bergsmännen blåsning till 1896, då hyttan lades ned. Immetorpshyttan var den sista verkliga bergsmanshytta som blåste i Karlskoga.

Karlskoga stadsområde av Fil. Lic. Egil Lönnberg

Detalj från Brickegården Storskiftesdelning 1778. (se hela kartan på Brickegårdsidan) Här ser man att hyttan kallas Imhyttan. Kan det vara så att hyttan fått namn efter Imälven, som sedan "förvanskats" till Immetorpshyttan?
Vad heter kvarnen på östra sidan av älven?

Imälven straxt norr om hyttan, som låg till höger om älven härifrån sett. Troligen har det varit en damm här förr. Längst ner på sidan finns en större version av fotot.

Från P2840 Erik Erikssons dagbok Våtsjötorp:

1898 28 mars
Auktion på Immetorps hytta. Joh Ersa Åskullen, ropade in den efter 260 kr delen. Det är säkert 20 eller 22 delar.

1899 28 okt
Auktion vid Immetorpshyttan. Disp. Grund- ström Valåsen ropade in den för 1.050 kr. Far ropade in "lyskäringa" och en kolkorg.

Immetorp och Imälven, tidigt 1900-tal. Hilda Karlsson (Sundström) och Ulla Björkström från Hyttfallet.
Dammen som syns, den är alldeles till höger om klapprännan på bilden här bredvid, rännan tar sitt vatten därifrån. Sjögrenstugan, syns t.v på bilden. Fotots ursprung okänt.
Större bild. < Visa/dölj information om damerna >

Dammen och klappränna i Imälven. I bakgrunden syns Gunnarssons hus och kiosk. Huset längst t.v är smeden Oskar Erikssons. IBK's kiosk skymtar på norra sidan av E18. Ca 1950. Fotots ursprung okänt. Större bild.

Söder om landsvägen. Ungefär där busshållplatsen är idag. Fotots ursprung okänt. Större bild.		"Gården", det västra lantstället i Immetorp, beläget där E18 nu går fram. Adolf Andersson med fru och dotter. Samma hus som det till vänster. Större bild Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening
Vy tagen sedan landsvägen fått en sträckning väster- över 1931. Brobygget över Svartälven var en stor satsning för sin tid och hugfästes med en minnes- sten. Byggnaden till vänster gick under namnet "Slottet". Där bodde välkända fabrikören Elfström under sin första tid i Immetorp, och i dess närhet anlade han smedja och kraftverk. Han köpte senare tomt på motsatta sidan av vägen och byggde villa där. Större bild Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening		Infarten från Örebro. Bild tagen efter vägomlägg- ningen 1931. Vägstyrelsens ordförande Gust Jansson posterar på den nybyggda bron över Imälven. Uppe till vänster det nybyggda föreningshuset, i skogs- kanten Viktor Janssons cykelverkstad och till höger ladugård som tillhörande Immetorpsgården. Större bild Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening
Vid Immetorps kraftstation 1924. Med på bilden är Herbert Gustafsson, Henry Björn, Eskil Eriksson, Nils Gunnarsson, Gunnar Nygren, Vilhelm Gustafsson, Edvin Eriksson, Eskil Eriksson, Erik Forsberg, Karl Nilsson och Thuve Holmgren. Större bild Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening		Köpenskap har bedrivits i Immetorp sedan mitten av 1800-talet. Bilden togs under den tid då P.A Nyberg var handelsman i byn. Karl Jansson övertog affären och byggde om eller byggde helt nytt 1912, sedan hette den allmänt Karl Janssas åtminstone ända in på 60-talet. Även om många fortsatte att säga "Nybergs". Karl Jansson drev affären till 1942. Folke Johansson, övertog den då, efter att ha varit "föreståndare" sedan 1939. 1948 slutade han och började i Bofors, affären var därefter en tid filial till någon av hand- larna i stan, antagligen Richard Carlssons. I mitten av 1950-talet övertogs den av Göte Rydh, som drev den till mitten av 1970-talet. Det var då en Vivo butik. Det stora förrådet på bakgården finns kvar än idag. Större bild Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening (26 maj 1891 är P2840 Erik Eriksson från Våtsjötorp och dricker kaffe hos P A Nyberg)

Broarna över Svartälven

KT 13 oktober 1959.
Fastigheter flyttas inför
brobygge.

Lokaltidning 1963.
Svartälvsbron i Immetorp
oroväckande svag.

Lokaltidning 1963.
Immetorpsbron får byggas.

3 generationer landsvägsbroar

Ca 1920-tal. Den ursprungliga lands- vägsbron ligger 500 meter norr om dagens bro, och används nu som gång och cykelbro. Utseendet på bron ändrades 1957 då höstfloden förstörde mellanstödet. Åter i bruk maj 1959.

Före 1936. Bågbron invigdes 1931
och landsvägen fick en ny dragning.
Morfars far, Jonas Ekblom, var med
och körde material till brobygget med
häst och vagn.

2010. Nya bron. Byggd på samma plats som bågbron, ca 1967.

Bilderna på broarna är klickbara

Signe Eriksson. (Bilden är klickbar)

Signe Eriksson och landshövding Hasselroths dotter. Bilden är tagen 1931 vid Valåsens station.

Landshövdingen var här för att inviga den nya landsvägsbron. Större delen av marken som bron byggdes på, ägdes av Signes föräldrar Ivar och Hilda Karlsson. De var därför speciellt inbjudna till invigningen, och kanske därför som Signe fick agera barnvakt.

Hasselrot, landshövding 1928–47.

1956 användes fortfarande Valåsens station för godsut- lämning.

Minnesstenen från 1931 (klickbar)

Ivar Karlsson (1887-1960) från Zink- gruvan och hunden Putte, Immetorpsv 1. Han köpte fastigheten av sin svärfar, snick- aren Karl Sundström. Som i sin tur köpt 1866 av P51 Erik Pers- son Björnstål på Abborrtjärn.

Köpebrev
Karta

Grannhuset som syns på bilden är f.d Posten på Immetorpsvägen.

(Bilden är klickbar)

Bageriet på Immetorpsvägen 1B. Flickan längst till vänster är Lotta Moberg. 1930-tal. Till höger om bageriet ligger huset som ägdes av Ivar och Hilda Karlsson. Till vänster skymtar bro- spannet på bron över Svartälven, som invigdes 1931. Innan dess gick landsvägen förbi här på Immetorpsvägen. (Bilden är klickbar)

Ang. Sundström/Karlsson, se länken Visa/dölj information om damerna längre upp på sidan.

F.d Posten, därefter ligger det gamla bageriet och "Sundströms" hus. Mitt emot bageriet ligger Sjögrenstugan.

Sjögrenstugan

Immetorpsvägen 2

Här bodde Karl Ludvig Sjögren f 1838, och hans fru Stina Johanna Josefsdotter f 1837. Deras fem barn föds troligen här mellan 1870-1881.
Dottern Matilda föds 1875 och hon får i sin tur dottern Thyra som föds 1899. Thyras mor dör när hon är drygt 8 år 1908, och hon växer upp hos sin morfar och sin moster Hilma.
Thyras mormor, Stina Johanna dör 1909. Och hennes morfar Karl Ludvig dör 1919.

Thyra Sjögren gifter sig med snickaren Karl Nilsson 1939 och de bygger tvåfamiljshuset på Immetorpsvägen 4, närmsta granne norr om Sjögrensstugan. Där bodde de på övervåningen.

Vintern 1953 flyttar Thyra och Karl tillbaka till den gamla stugan. 1954 säljs Immetorpsvägen 4, och i december 1954 dör Karl.

Karls kusin (min mormors morbror) P125 Edvard Eriksson, hjälpte Thyra med en del yttre underhåll. Bland annat bytte han ut nedre delen av bräderna på fasaderna, som var uppruttna. Man kan fortfarande se skarvarna. Han byggde och bodde på Immetorpsvägen 3.

Skylten över dörren

Thyra bodde sedan ensam halvtannat år i stugan (när det blev alltför kallt bodde hon tillfälligt i ett rum hos bekanta i Sandviken), innan hon flyttade till en enrumslägenhet i "apotekshuset" i Sandviken, Örebrovägen 25D. Där bodde hon tills hon flyttade till vårdhemmet i Aggerud mot slutet av 1970-talet. Men hon brukade vara i stugan på somrarna.

Årtalet 1820 är förbryllande eftersom Kjell Nordqvist i en notis i Karlskoga Bergslag 1993, lagt fram bevis för att stugan är byggd 1824. Gjutjärnsskylten kan Karl ha hittat någonstans och spikat upp på skoj. Eller också var Tryckfels Nisse verksam redan på den tiden :-)

Karl Nilsson var kusin till min mormors mor.

Sveriges befolkning 1890
--------------------------------------------------------------------
Brickegården

Sjögren Karl Ludvig, f 1838 i Kga. Arbetare
Josefsdotter Stina Johanna, f 1837 i Kga
(Barn) Kristina Lovisa, f 1870 i Kga
(Barn) Frans Oskar, f 1874 i Kga
(Barn) Matilda Susanna, f 1875 i Kga
(Barn) Hilma Maria, f 1878 i Kga
(Barn) Anna Vilhelmina, f 1881 i Kga

Sveriges befolkning 1900
--------------------------------------------------------------------
Brickegården

Sjögren Karl Ludvig, f 1838 i Kga. Bruksarb.
Josefsson Stina Johanna, f 1837 i Kga
(Barn) Anna Vilhelmina, f 1881 i Kga
----------
(Saknar efternamn) Matilda Susanna, f 1875 i Kga. Ogift Mor
(Barn) Tyra Kristina, f 1899 i Kga

Immetorps Bollklubb bildades 1937 och hemmaplan låg på Österbro. I början handlade verksamheten inte bara om fotboll, utan även bandy.
Idag ligger idrottsplatsen på Källmossen i Brickegården.

Immälven

Straxt uppströms hyttan