« Startsidan

Valåsen, Karlskoga
Upptaget 1584

Valåsen upptogs som ett kronohemman 1584 av en Björn Jonsson. Hemmanet övertogs därefter av sonen Sven Björnsson. Sven säljer 1631 hemmanet till borgmästaren Arvid Bengtsson i Örebro. Arvid sätter upp Karlskoga sockens första hammare här 1632.
  
I slutet av 1630-talet säljer Arvid Bengtsson Valåsen till Gerhard "Gert" Ysing, som var köpman i Örebro. 1648 får Gert Ysing tillstånd att bygga en ny hammare vid Övre Valåsen, där han inrättar en knipphammare för "knippjärn och allehanda plåtar".
  
Efter Gert Ysing tar hans son, Johan Ysing, över bruket som expanderar. 1712 får Johan tillstånd att inrätta ett vattenverk "till värjeklingors, bajonetters och flera gevärssorters förfärdigande". Valåsens bruk var alltså cirka 170 år före Bofors med att tillverka vapen.
  
Efter Johan Ysings död 1715 övergick Valåsen till hans arvingar. 1779 tar hovjunkaren Bengt von Hofstens över ägan. Bengt var son till brukspatronen på Villingsberg, Erland von Hofsten. Under von Hofstens tid anlades en stor park i engelsk stil.
  
När Bengt von Hofsten avled 1826, ärvdes egendomen av hans son, bergmästare Erland von Hofsten. Valåsen köptes efter Erlands död 1829 av sonen Bengt Johan von Hofsten.

  

  1882, två år före sin död, begärs Bengt Johans Valåsen i konkurs och ägan övergår 1884 till brukspatron Carl Johan Yngström och Villingsbergs Aktiebolag.
  
Villingsbergsbolaget ägde Villingsberg, Valåsen, Ölsboda och Norra Saxån. Inom Karlskoga ägde bolaget, förutom Valåsen med knipp- och räckhammare, kvarn och såg, även ett tjugotal gårdar i socknens östra delar samt andelar i Snöbergshyttan och Immetorpshyttan.
  
Åren 1887-88 uppfördes en masugn vid Valåsen. Villingsbergsbolaget inköptes 1906 av AB Bofors-Gullspång, som efter 10 år, 1916 sålde detsamma jämte skogsegendomarna till staten. Sedan masugnen 1918 blåst ned användes Valåns vattenkraft i sågverk och hyvleri. Denna träförädlingsindustri utvidgades ytterligare när Statens Skogsindustrier (ASSI) övertog den industriella verksamheten. I dag ägs träindustrin av norska Moelven.

 


Fastighetsauktion
5 maj 1882
Källor:
 Släkten Ysing under 1600-talet - Ulf Persson
 Karlskoga bergslag - Gustaf Lindberg, Stockholm 1897
 Natur o Kultur i Karlskoga - Karlskoga kommun 1989

Mantalslängd 1590-1712

 

Herrgården sedd från Möckeln. Byggnaden till höger är jägmästarbostaden, uppförd 1906 och tillbyggd 1913.

  

Från början lär herrgården ha legat på andra sidan Valån, för att vid 1700-talets mitt flyttats till den plats där den ligger idag. Vid sekelskiftet 1800 byggdes huset på med en andra våning.

  


Valåsens järnstämpel

Vykort med frimärke från 1905

 

  

Hyttan uppfördes 1887-88 och stod färdig 1889. I en tid då de flesta andra mindre bergsmans-hyttorna lades ner. Hyttan blåstes ner och järnhanteringen upphörde 1918. Då hade hyttan bara varit i bruk i 29 år. Hyttan revs 1925.
I 280 år varade järnhanteringen på Valåsen.

Lästvärt


Ån
Berättelser om Valåsen i Karlskoga Bergslag
Karin Öman

    
    Hyttan
       
       Kvarnen

  
Min:
 mormors morfars farfars farfars morfars far
och
 mormors morfars mormors farmors farfars morfar

Hammarsmedsmästare P773 Hans Hansson Lang
Hans föräldrar KAN vara från Basel i Schweiz.
Tysk hammarsmed vid Sverkesta, Rockhammar och Storbo hammar.
Kommer omkring 1657-1659 från Fellingsbro till Valåsen, där han avlider 1706.
Hans förmodas vara född 1606 då det i dödboken står "99 åhr och något deröf."
Av hans nio barn föds åtta i Fellingsbro medans yngste sonen Petter föds i Karlskoga 1659.

  

Bröderna Siljard

Mästersmeden P974 Isak Siljard
1769 - 1841

Mästersvennen P975 Johannes Siljard
1773 - 1853

  
Efternamnet Siljard härstammar från en tysk smed, P764 Siliacus Gerich, död ca 1675 i Fellingsbro. Hans son blev en Siliacsson, vilket han förkortade till Silja. En gren av släkten kallade sig sedan Siljard. (Flera olika varianter på stavningen förekommer)

  

Valåsen 1816
Brandförsäkringsverket, brandförsäkringar nr 10396


Ägare: Bengt von Hofsten
https://sok.riksarkivet.se/brandforsakringar-kartor
  
Text i kartan:
- Wäg åt Willingsbergs Bruk och Lekhytte Gästgifaregård
- Väg åt Bryckegårds Gästgifaregård och Carlskoga Kyrka
- Wäg till J...?
- Damm som håller beständigt watten
- Brunn som håller beständigt watten

Från försäkringsbrevet med hänvisningar till byggnadsnumreringarna i kartan.

No.1 Stora manbyggningen vid Sätteriet Valåsen, är uppbyggd till 2 våningar 1744, av moget furutimmer...
No.2 Flygelbyggning. Uppbyggd 1744...
No.3 Flygelbyggning. Uppbyggd 1744...
No.4 Brygg- och brännhus.  Uppbyggd 1766...
No.5 Byggning. En betjäntkammare, ett rum för fjäderfä och ett avträdesrum.  Uppbyggd 1796...
No.6 Tvättstuga  Uppbyggd 1787. Ett rum för tvätt och ett för tork...
No.7 (Källare)?  Uppbyggd 1815...
No.8 Vedbod  Uppbyggd 1758...
No.9 Tvenne vedbodar under ett tak  Uppbyggd 1761...
No.10 Hus för svinkreatur  Uppbyggd 1781...
No.11 Bodbyggning  Uppbyggd 1780 indelt i två visthusbodar med spannmålsvind...
No.12 Stall- och skjulbyggnad  Uppbyggd 1792 innehållande fyra rum, häststall, vagnsbod, trädgårdsbod och vedbod. Över dessa delar, utom vedboden, är en foderskulle...
No.13 Stallbyggning  Uppbyggd 1776. Indelt i tre rum. Hack(?)rum, selkammare och stall...
No.14 Verkhus  Uppbyggd 1806...
No.15 Kalkbod  Uppbyggd 1778...
No.16 Bodbyggning  Uppbyggd 1769. Indelt i tre rum. Näverrum, plank- och brädbod och vagnbod...
No.17 Loge och ladbyggning  Uppbyggd 1764. Indelt i tre rum. Tröskloge och 2 lador...
No.18 Ladugårdsbyggning  Uppbyggd 1781. Portgång, vagnshus, 2 redskapsbodar, svinhus, 5 foderrum, materialbod, skåle, 3 fähus, en loge och två lador med foderskulle...
No.19 Spannmålsmagasin  Uppbyggd 1789. Indelt i två bodar med spannmålsvind...
No.20 Mansbyggning för nödige bruksarbetare vid östra bruket.  Uppbyggd 1758. Indelt i två rum, kök och kammare...
No.21 Mansbyggning för bruksarbetare  Uppbyggd 1759. Indelt i 4 rum, förstuga, kök och 2 kammare...
No.22 Byggning på västra sidan älven  Uppbyggd 1760. Indelt i 7 rum, förstuga, kök, sal, sängkammare och 3 gästrum.
No.23 Byggning för mjölnarens behov  Uppbyggd 1788. Indelt i två rum, kök och kammare...
No.24 Klensmedja  Uppbyggd 1799...
No.25 Klensmedja  Uppbyggd 1801...
No.26 Bodbyggning  Uppbyggd 1796. Indelt i 3 rum, visthusbod och två vedbodar...
No.27 Ladugårdsbyggning vid östra bruket,  Uppbyggd 1807. Indelt i 3 rum, 2 kohus och en foderlada. Foderskulle...
No.28 Ladugårdsbyggning  Uppbyggd 1798. Indelt i 3 rum, skåle och 2 foderlador...
No.29 Ladugårdsbyggning  Uppbyggd 1800. Indelt i 4 rum, 3 kohus och ett foderrum...
No.30 Ladugårdsbyggning  Uppbyggd 1814. Indelt i 2 rum, kohus och foderlada...
No.31 Badbyggning  Uppbyggd 1797...
No.32 Järnbod vid nedre bruket  Uppbyggd 1795...
No.33 Järnbod vid övre bruket  Uppbyggd 1795...
No.34 Kolhus vid övre hammaren  Uppbyggd 1801...
No.35 Kolhus vid nedre hammaren  Uppbyggd 1802...
No.36 Kolhus vid nedre bruket  Uppbyggd 1803...
No.37 Övre stångjärnssmedjan  Uppbyggd 1801. En hammare och en härd...
No.38 Stångjärnssmedja  Uppbyggd 1787. En hammare och två härdar...
No.39 Kvarnhus  Uppbyggd 1815 med två stenpar. Underhus i sten och det övre "af godtt furutimmer". Tre små fönster i bly...
No.40 Spruthus  Uppbyggd 1809...

  

       Klicka på kartan för att
     se en större version i ett
     nytt fönster.

  

  

       1849
      Klicka på kartan för att
      se en större version i ett
      nytt fönster.