|
« Startsidan
Valåsen, Karlskoga
Upptaget 1584
Valåsen upptogs som ett kronohemman 1584 av en
Björn Jonsson. Hemmanet övertogs därefter av sonen
Sven Björnsson. Sven säljer 1631 hemmanet till
borgmästaren Arvid Bengtsson i Örebro. Arvid sätter
upp Karlskoga sockens första hammare här 1632.
I slutet av 1630-talet säljer Arvid Bengtsson
Valåsen till Gerhard "Gert" Ysing, som var köpman i
Örebro. 1648 får Gert Ysing tillstånd att bygga en
ny hammare vid Övre Valåsen, där han
inrättar en knipphammare för "knippjärn
och allehanda plåtar".
Efter Gert Ysing tar hans son, Johan Ysing,
över bruket som expanderar. 1712 får Johan
tillstånd att inrätta ett vattenverk "till
värjeklingors, bajonetters och flera
gevärssorters förfärdigande". Valåsens
bruk var alltså cirka 170 år före Bofors med
att tillverka vapen.
Efter Johan Ysings död 1715 övergick Valåsen
till hans arvingar. 1779 tar hovjunkaren
Bengt von Hofstens över ägan. Bengt var son
till brukspatronen på Villingsberg, Erland
von Hofsten. Under von Hofstens tid anlades
en stor park i engelsk stil.
När Bengt von
Hofsten avled 1826, ärvdes egendomen av hans
son, bergmästare Erland von Hofsten. Valåsen
köptes efter Erlands död 1829 av sonen Bengt
Johan von Hofsten. |
|
1882, två år
före sin död, begärs Bengt Johans Valåsen i
konkurs och ägan övergår 1884 till brukspatron
Carl Johan Yngström och Villingsbergs
Aktiebolag.
Villingsbergsbolaget ägde Villingsberg,
Valåsen, Ölsboda och Norra Saxån. Inom
Karlskoga ägde bolaget, förutom Valåsen med
knipp- och räckhammare, kvarn och såg, även
ett tjugotal gårdar i socknens östra delar
samt andelar i Snöbergshyttan och
Immetorpshyttan.
Åren 1887-88 uppfördes en masugn vid
Valåsen. Villingsbergsbolaget inköptes 1906
av AB Bofors-Gullspång, som efter 10 år,
1916 sålde detsamma jämte skogsegendomarna
till staten. Sedan masugnen 1918 blåst ned
användes Valåns vattenkraft i sågverk och
hyvleri. Denna träförädlingsindustri
utvidgades ytterligare när Statens
Skogsindustrier (ASSI) övertog den
industriella verksamheten. I dag ägs
träindustrin av norska Moelven. |
|
Fastighetsauktion
5 maj 1882 |
Källor:
Släkten Ysing under 1600-talet - Ulf Persson
Karlskoga bergslag - Gustaf Lindberg, Stockholm 1897
Natur o Kultur i Karlskoga - Karlskoga
kommun 1989 |
Mantalslängd 1590-1712 |
|
Herrgården sedd från Möckeln.
Byggnaden till höger är
jägmästarbostaden, uppförd 1906 och
tillbyggd 1913. |
|
Från början lär herrgården
ha legat på andra sidan Valån, för att vid
1700-talets mitt flyttats till den plats där
den ligger idag. Vid sekelskiftet 1800
byggdes huset på med en andra våning.
Valåsens järnstämpel |
Vykort med frimärke från 1905 |
|
Hyttan
uppfördes 1887-88 och stod färdig 1889. I en
tid då de flesta andra mindre
bergsmans-hyttorna lades ner. Hyttan blåstes
ner och järnhanteringen upphörde 1918. Då
hade hyttan bara varit i bruk i 29 år.
Hyttan revs 1925.
I 280 år varade
järnhanteringen på Valåsen.
Lästvärt
Ån
Berättelser om Valåsen i Karlskoga Bergslag
Karin Öman |
Hyttan |
Kvarnen |
Min:
mormors morfars farfars farfars morfars far
och
mormors morfars mormors farmors farfars morfar
Hammarsmedsmästare
P773
Hans Hansson Lang
Hans föräldrar KAN vara från Basel i
Schweiz.
Tysk hammarsmed vid Sverkesta, Rockhammar och
Storbo hammar.
Kommer omkring 1657-1659 från Fellingsbro till Valåsen, där han
avlider 1706.
Hans förmodas vara född 1606 då det i dödboken
står "99 åhr och något deröf."
Av hans nio barn föds åtta i Fellingsbro medans
yngste sonen Petter föds i Karlskoga 1659.
Bröderna Siljard
Mästersmeden
P974
Isak Siljard
1769 - 1841 |
Mästersvennen
P975
Johannes Siljard
1773 - 1853 |
Efternamnet Siljard härstammar från en
tysk smed,
P764
Siliacus Gerich, död ca 1675 i
Fellingsbro. Hans son blev en Siliacsson,
vilket han förkortade till Silja. En
gren av släkten kallade sig sedan
Siljard. (Flera olika varianter på
stavningen förekommer) |
Valåsen 1816
Brandförsäkringsverket, brandförsäkringar nr 10396
Ägare: Bengt von Hofsten
https://sok.riksarkivet.se/brandforsakringar-kartor
Text i kartan:
- Wäg åt Willingsbergs Bruk och Lekhytte
Gästgifaregård
- Väg åt Bryckegårds Gästgifaregård och Carlskoga
Kyrka
- Wäg till J...?
- Damm som håller beständigt watten
- Brunn som håller beständigt watten
Från försäkringsbrevet med hänvisningar till
byggnadsnumreringarna i kartan.
No.1 |
Stora
manbyggningen vid Sätteriet Valåsen, är
uppbyggd till 2 våningar 1744, av moget
furutimmer... |
No.2 |
Flygelbyggning.
Uppbyggd 1744... |
No.3 |
Flygelbyggning.
Uppbyggd 1744... |
No.4 |
Brygg- och
brännhus. Uppbyggd 1766... |
No.5 |
Byggning. En
betjäntkammare, ett rum för fjäderfä och ett
avträdesrum. Uppbyggd 1796... |
No.6 |
Tvättstuga
Uppbyggd 1787. Ett rum för tvätt och ett för
tork... |
No.7 |
(Källare)?
Uppbyggd 1815... |
No.8 |
Vedbod
Uppbyggd 1758... |
No.9 |
Tvenne vedbodar
under ett tak Uppbyggd 1761... |
No.10 |
Hus för
svinkreatur Uppbyggd 1781... |
No.11 |
Bodbyggning
Uppbyggd 1780 indelt i två visthusbodar med
spannmålsvind... |
No.12 |
Stall- och
skjulbyggnad Uppbyggd 1792
innehållande fyra rum, häststall, vagnsbod,
trädgårdsbod och vedbod. Över dessa delar,
utom vedboden, är en foderskulle... |
No.13 |
Stallbyggning
Uppbyggd 1776. Indelt i tre rum. Hack(?)rum,
selkammare och stall... |
No.14 |
Verkhus
Uppbyggd 1806... |
No.15 |
Kalkbod
Uppbyggd 1778... |
No.16 |
Bodbyggning
Uppbyggd 1769. Indelt i tre rum. Näverrum,
plank- och brädbod och vagnbod... |
No.17 |
Loge och
ladbyggning Uppbyggd 1764. Indelt i
tre rum. Tröskloge och 2 lador... |
No.18 |
Ladugårdsbyggning Uppbyggd 1781.
Portgång, vagnshus, 2 redskapsbodar,
svinhus, 5 foderrum, materialbod, skåle, 3
fähus, en loge och två lador med
foderskulle... |
No.19 |
Spannmålsmagasin
Uppbyggd 1789. Indelt i två bodar med
spannmålsvind... |
No.20 |
Mansbyggning för
nödige bruksarbetare vid östra bruket.
Uppbyggd 1758. Indelt i två rum, kök och
kammare... |
No.21 |
Mansbyggning för
bruksarbetare Uppbyggd 1759. Indelt i
4 rum, förstuga, kök och 2 kammare... |
No.22 |
Byggning på
västra sidan älven Uppbyggd 1760.
Indelt i 7 rum, förstuga, kök, sal,
sängkammare och 3 gästrum. |
No.23 |
Byggning för
mjölnarens behov Uppbyggd 1788. Indelt
i två rum, kök och kammare... |
No.24 |
Klensmedja
Uppbyggd 1799... |
No.25 |
Klensmedja
Uppbyggd 1801... |
No.26 |
Bodbyggning
Uppbyggd 1796. Indelt i 3 rum, visthusbod
och två vedbodar... |
No.27 |
Ladugårdsbyggning vid östra bruket,
Uppbyggd 1807. Indelt i 3 rum, 2 kohus och
en foderlada. Foderskulle... |
No.28 |
Ladugårdsbyggning Uppbyggd 1798.
Indelt i 3 rum, skåle och 2 foderlador... |
No.29 |
Ladugårdsbyggning Uppbyggd 1800.
Indelt i 4 rum, 3 kohus och ett foderrum... |
No.30 |
Ladugårdsbyggning Uppbyggd 1814.
Indelt i 2 rum, kohus och foderlada... |
No.31 |
Badbyggning
Uppbyggd 1797... |
No.32 |
Järnbod vid
nedre bruket Uppbyggd 1795... |
No.33 |
Järnbod vid övre
bruket Uppbyggd 1795... |
No.34 |
Kolhus vid övre
hammaren Uppbyggd 1801... |
No.35 |
Kolhus vid nedre
hammaren Uppbyggd 1802... |
No.36 |
Kolhus vid nedre
bruket Uppbyggd 1803... |
No.37 |
Övre
stångjärnssmedjan Uppbyggd 1801. En
hammare och en härd... |
No.38 |
Stångjärnssmedja
Uppbyggd 1787. En hammare och två härdar... |
No.39 |
Kvarnhus
Uppbyggd 1815 med två stenpar. Underhus i
sten och det övre "af godtt furutimmer". Tre
små fönster i bly... |
No.40 |
Spruthus
Uppbyggd 1809... |
|
|
Klicka på kartan för
att
se en större version
i ett
nytt fönster. |
|
|
1849
Klicka på kartan för att
se en större version
i ett
nytt fönster. |
|
|